Att alla är olika, det har man ju hört. Att alla, bit för bit blir en del av det mänskliga systemet som kallas samhället. Ingen är perfekt, ingen går utan brister, misstag eller problem. Alla gör vi fel på så många olika sätt. Det svåraste är nog dock att acceptera att vi gör fel. Att acceptera att ingen är perfekt och att alla har sina brister nånstans. Vi tror på nått vis att alla börja hata en för att man råkar göra bort sig lite på bussen eller nått. Jag personligen tycker att det är jävligt coolt med personer som gör bort sig och sen bara rycker på axlarna och bah; oj nej, nu gjorde jag sådär, hahaha lite pinsamt kanske istället för folk som försöker gömma sig så fort dom råkar trycka på bussknappen förtidigt eller vad som helst. Det är bara att skämta bort grejen och gå vidare. Jag har råkat göra massa pinsamma incidenter i mitt liv och nu skrattar jag bara åt alltihoppa. Har du gjort en sak så är kan det aldrig bli ogjort, hur mycket du än önskar det så kan det aldrig bli så. Stå för vad du gjort istället, ta tjuren vid hornen, bit i det sura äpplet. Alla är som sagt inte perfekta, ingen är perfekt och att acceptera sitt egna misstag gör det lättare för andra att också acceptera det. Visst har jag gjort misstag som jag inte ens vill prata om, misstag som jag tycker är för svåra att ens tänka på, men jag måste på nått sett ändå acceptera dom. Jag kan inte ändra på det som varit, och för väl är väl ändå det? Det enda jag vill säga med detta inlägg är att hur mycket du än försöker så kommer du aldrig slippa undan dina misstag och hur högt du än siktar så kommer du aldrig att bli perfekt, aldrig kommer du bli bekymmerfri, för bekymmer hör till vardagen, liksom sorg och lycka osv. Och genom att acceptera dina egna misstag och våga bjuda på dig själv så skapar du dig en tryggare tillvaro för dig själv.
Omg, vad vuxen jag låter men det här är detta jag nu sitter och grubblar på och jag har alltid varit bra på att kunna uttrycka mig och mindre bra på att säga vad jag egentligen tycker t.ex., en sak som jag kämpar ofta med. Men du som läser detta, detta är mina ord och jag ville bara dela med mig lite :) Ha det bra, puss
Hej! Det är jag som är Felicia! Jag bor i Vallentuna och Kallhäll. Går i skolan i St:Eriks som ligger på Kungsholmen i Stockholm city. Jag är för det mesta glad och en aning annorlunda. I min blogg får ni ta del av min vardag, jag uppdaterar med jämna mellanrum och allt och ingenting. Enjoy