2.
Jag stod i hallen när Liam kom dundrande. Bakom honom stod Sebbe och hånlog mot mig. Liam gick förbi mig utan att kolla på mig och trots att jag hade tvingat mig själv till att inte bli kär i han och att han aldrig skulle bli kär i mig så högg de till i bröstkorgen när han inte tittade på mig. Jag kände i klassrummet igår att det var någonting speciellt. Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var men jag kände mig inte lika obetydelsefull. I ett hörn stod Kajsa och Milja och kollade på mig. Jag kände deras blickar i ryggen på mig och jag undrade varför jag ens gick i skolan. Jag var nog Sveriges tråkigaste person och jag var blyg som satan. Mitt utseende var förjävligt, jag var totalt jävla mobbad. Utan självsäkerhet och utan kompisar. Vad fan spelade det för roll vad jag gjorde, ingenting kunde bli värre än det redan var. Så jag ställde mig upp gick emot Kajsa och puttade in henne i hyllorna som fanns placerade längst hela korridoren. Hon ryckte till, kollade bakåt på mig och skrek några könsord när jag snabbt som attan gick därifrån. Liam som hade sett hela showen såg chockad ut och han log stort mot mig när jag kollade på honom.
- Vad får jag för de? frågade jag och såg på Sebbe. Han hade stora bruna hundögon. Tyvärr var hans beteende allt annat än ett hundbeteende. Han hade väldigt dåligt inflytande på folk, inte minst mig. Jag var nog väldigt feg egentligen.
- 100 spänn? Sa han och såg en aning bekymrad ut.
- Kom igen 200? Om jag går hela vägen ska jag fan ha 500. Sa jag och började bli lite irriterad. Varför kunde han inte bara fatta att jag inte ville överhuvudtaget?
- Okej, men bangar du ska jag ha 300.
Jag gav honom en high five och började gå mot hallen. Där stod Elin och kollade mot Kajsa och Milja. Skolans snyggaste tjejer. Jag hade vart tillsammans med Kajsa när jag var yngre. Hon var väldigt kaxig och det tog slut väldigt snabbt. Jag tyckte inte om henne. Hon må va snygg men insidan var helt sönderbränd. Hön röker väl för mycket, vad vet jag? Plötsligt avbryts mina tankar av en hög duns och Kajsas gälla röst hörs över korridorerna när hon skriker på vem de nu va som gjorde henne något. Plötsligt ser jag Elin komma småspringandes mot dörrarna och jag förstår direkt vad som hänt. Shit, ofta hon va en sån person. Jag ler stort mot henne och ångrar plötsligt de vad jag slagit med Sebbe.
