1.
Kategori: Allmänt
Jag kunde känna hans lukt, fastän han satt åtminstone två meter från mig. Doften var svag men jag kände alldeles tydligt att det var den parfymen min storebror Sam brukade använda. För att vara sexton år hade jag ett ovanligt bra minne brukade min pappa påminna mig om och jag höll med alldeles för ofta om att det faktiskt var så. Sättet han rörde sig på, sträckte på sig för att ta ett nytt papper gjorde mig alldeles yr av allting. Han var på tok för snygg för mig och alldeles för annorlunda. Han var personen som gärna syntes i klassrummet. Jag var personen som satt tyst och lyssnade, eller tänkte på annat som jag ofta brukade ägna min tid åt. Mina tankar gick alltid åt det andra hållet jag ville att dom skulle gå åt. Skulle jag plugga skulle mina tankar minsann göra tvärtom och tänka lite på hur jag hade lagt upp sminkningen samma morgon eller hur jag hade burit mig åt för att på ett väldigt simpelt, inte för ivrigt men inte för glest sätt svara på uppropningen. Det vara bara ett ord som behövde sägas, ändå var det så svårt. Blev aldrig riktigt perfekt. Det ägnade jag nästan 6 timmar om dagen åt att tänka på. En sån liten grej som ingen förutom jag egentligen brydde sig om. Jag var nog galen på riktigt. Liam spände käkarna, ställde sig upp och log mot mig, det kändes som om tusen tärnor dansade runt i min mage. Som fjärilar i magen.. Nej, gud. Nej. Vad som helst men jag fick absolut inte bli kär!
Prov var ingenting jag hade svårt för, ofta fixade en lapp i fickan biffen. Men idag var det otroligt svårt. Svaren på lappen i fickan matchade inte frågorna på pappret framför mig och jag svor flera gånger åt min klumpighet att inte vara så uppmärksam på vad som skulle komma på provet. Att få sämsta betyg i ett ämne gjorde så jag inte kunde komma in på National World School, en skola som låg i Kalifornien. Det krävdes både mycket pengar och bra betyg för att kunna komma in där. Pengar hade min pappa hostat upp för länge sen och han lovade att betala om jag fixade betygen. Och jag ville verkligen dit.
Nu var det bara jag och den där konstiga tjejen i klassen kvar, hon som inte har några vänner. Juste Elin hette hon, så var det ja. Jag hade henne ju på facebook så jag borde kunna komma ihåg vad hon heter i efternamn också. Men saksamma inte fan bryr jag mig om henne. Hon har ju inga vänner. Men hon var ganska söt, det var hon! Grejen var den att hon var riktigt söt faktiskt. Jag kom på mig själv med att sitta och kolla på henne och le mot henne omedvetet. Hon kollade inte så ofta på mig men jag såg på henne att hon ville kolla på mig, hon ansträngde sig för att inte kolla på mig.
Tillslut ger jag upp och lämnar ett halvskrivet prov och en söndertuggad penna till Mats. Jag ville helst komma ut från rummet. Man liksom kände hur stämningen spändes mer och mer. Det var en riktigt obehaglig känsla.
Bloggadress: http://nattstad.se/Malinwallin